Med Mästarens egna ord

I Tiden och Evigheten

Eva & Perry Forstén

Inbunden - 320 sidor

Vem var och är Kristus?

Om han fanns hos oss idag, på alla möjliga platser på vår planet och i våra stjärnsystem – vad skulle han säga om allt som försiggår i den förvirrade värld vi alla tycks vara del av?

Jesus – Mästaren – håller på att öppna våra hjärtan för nya tolkningar av hans liv och verk. Han vill inte att vi längre ska upprätthålla den historiska bilden av en lidande Guds Son som tar människornas synd på sig i en kvalfylld död på korset.

I denna bok stiger han åter ner till oss i vår vardag och in i våra liv på olika kontinenter. Genom människor och deras öden där – män och kvinnor, barn och vuxna, fattiga och rika, svarta och vita – talar hans röst om den värld vi själva skapat och fortfarande upprätthåller men som håller på att ge vika för något nytt.

Den totala tranformationen är på väg genom en global och kosmisk medvetandeförändring. Vi är på väg mot en framtid där vi så småningom ser igenom alla illusoriska skillnader oss emellan. Och därmed förenas i det enda som egentligen existerar; den gudomliga enheten i Kristus.

Han visar oss vägen. Med glädje, inspiration och djupa allvar vill han ge var och en ett personligt tilltal för att vi ska kunna orientera oss i den nya tid som är i antågande. Han är i var och en av oss. Guds rike finns inte där ute – inom räckhål för vissa, ouppnåeligt för andra – det vilar inom varje människa.

Det ska snart realiseras och förändra en hel värld.

"Din förberedelsetid är ett växande i kunskap och mognad, och den för dig alltid framåt på något sätt. Inte minst prövningar och svåra upplevelser ger dig möjlighet att blomstra, även om karman ibland kan nå det outhärdligas gräns. Men kom ihåg att lidandet inte är något ändamål i sig. Allt lidande kan helas med närvaro."

Läs ett kapitel ur boken här:

Himmel och helvete mellan människor

Så länge tiden har funnits – så länge har ni talat om, föreställt er och drömt om det ni kallar himmel och helvete.

Ert behov av dessa föreställningar är fullständigt omättliga. Ni har fyllt sida efter sida i litteraturen om dem – i era heliga skrifter och andra böcker. Ni har gjort film om både paradiset och den värsta av skärseldar. Bortom allt förnuft skapar ni bilder av evig eld och pina eller evig kärlek hos den Gud som tagit er till nåder bortom dödens gräns.

Himmel och helvetestanken är ett av de mest påfallande exemplen på ert "antingen-eller-tänkande" – ert behov av att separera, kategorisera, rangordna.

Jag säger er att hela denna terminologi är helt meningslös. Själv har jag aldrig talat om himmel och helvete som platser dit man eventuellt hamnar efter att det fysiska livet tagit slut – för de finns inte.

Allting som finns är tillstånd, som byggs upp av energifält.

Energi är egentligen allt som finns.

Det är närvaron eller frånvaron av energi som skapar er och som gör er till dem ni är. Och det är genom utbyte av energier som ni tar del av er egen andlighet.

Energier försvinner inte – de omvandlas och byter form. Sådant är allt liv, inklusive det mänskliga. Det tar aldrig slut, men det transformeras gång på gång tills det inte ska transformeras längre utan nå ett yttersta tillstånd av evig frid och ett fullständigt medvetande.

Tanken på en himmel är en form av belöning, som ni tror er behöva ge åt er själva och andra efter förtjänst.

Ert behov av att få och utdela belöningar har sina rötter i er upplevelse av ofullständighet.

Eftersom ni känner er ofullständiga, bär ni alla på en längtan efter fullbordan, befrielse och helhet. Och ni kan framleva liv efter liv i en kamp att tillfredsställa detta behov.

Känslan av ofullständighet finns bakom alla känslotillstånd – det är den drivande kraften bakom rädslan, som utpekar ett objekt för det som den felaktigt uppfattar som upphovet till rädslan – något, eller någon där utanför. Det är ofullständigheten som lyser som en spegelbild utanför det egna självet och som signalerar med röda lampor att "här är jag – jag vill ha uppmärksamhet, jag är arg och rädd därför att min ofullständighet gör mig frustrerad, naken och utelämnad. Vems är felet till att jag ska behöva känna så här"?

Kampen efter bekräftelse förs hela tiden mot någon annan. Och när ni anser att någon annan tillfälligt har fyllt hålet som skriker inombords kan ni tilldela den personen en form av belöning för att ni tror att han eller hon lindrar er smärta.

Samma gäller motsatsen – när ni ställer krav och förväntan på någon att den ska täcka över hålet och lindra den existentiella smärtan och ni upplever att dessa förväntningar svikes och inte uppfylles – då riktas vreden åter mot objektet och ni fylls av en vilja att straffa personen ifråga.

Belöning och straff är berättelsen om människans tomhet, och hennes fåfänga behov av att fylla den med maktutövning, prestige, status och annat som hon hoppas kan bekräfta hennes väsen och ge henne vissheten om att hon är värd något.

Allt ni kallar ondska är brist på energi – att stjäla från andra det ni själva saknar, för att upptäcka att den tillfälliga vinsten i stölden är högst förgänglig. Den är som sockerbehovet hos den moderna västerländska människan – när blodsockret snabbt sjunker efter en kraftig tillförsel är det skriande behovet genast där igen och vill ha omedelbar påfyllnad.

Att stjäla andras energier för att bekräfta sig själv är att skapa det helvete som illusionen representerar. Att finna att all energi finns inom er i överflöd och aldrig behöver erövras genom kamp är himmelriket inom er – det flöde av vatten och sol som utan kamp bara väller fram och mättar och stillar törsten – inte bara temporärt, utan ständigt, och för evigt.

Alltså förpassas ni inte till antingen himlen eller helvetet. Ni är redan i antingen det ena eller det andra.

Eller oftast i båda, beroende på er andliga utveckling och vilket stadium ni nått i denna.

Egentligen finns inte känslorna, och inte tankarna heller som håller er fångna. Ni är som fiskar som sprattlar i ett stort nät, men många av er är inte ens medvetna om att nätet är där och att ni är dess fångar. Ni sprattlar och anklagar än den ena och än den andra för att den eller de inte släpper er loss ur fångenskapen.

Målet är att nätet ska upplösas, och att ni med klarhet ska kunna se tillbaka på tiden när ni sprattlade där och inse att nätet, det var ni själva.

Ingenting av det ni tror finns.

Detta är den gigantiska fångenskap och det helvete som sysselsatt ert förnuft och ert känsloliv – både det individuella och det kollektiva – sedan tidernas begynnelse sådan ni känner den.

Detta är den stora hemlighet som håller på att avslöjas, och som innehåller lösningen på hela ert problem. Det är nyckeln till att upphöra med att skapa helvetet och lära sig existera i himlen, det vill säga det rena medvetandet som inte bryr sig om andra i den bemärkelsen att ingen är föremål för några som helst negativa känslor längre.

Samtliga står på tröskeln till det nya århundradet, vilket inte räknas i minuter, timmar, dagar och år. Det nya århundradet är en transformation av medvetandet som når utanför tidens gränser, och som ska sudda ut föreställningarna om himmel och helvete så som ni har föreställt er dem inom er tideräkning.

Hemligheten håller på att avslöjas av människor och inkarnerade änglar som burit på den genom många liv, och som rymt både himmel och helvete i sina hjärtan.

De som känner denna hemlighet har intagits av den andliga världens energifält, vilka går utanför världens gränser. De vibrerar av denna energi och känsliga människor i omgivningen fångar upp den, medan andra negligerar den. För människorna och änglarna själva är den ytterst påtaglig och ständigt närvarande.

Detta vibrerande energifält består av medvetande om tidigare och kommande liv – inga detaljerade minnen, utan snarare kunskap om att man levt tidigare liv och påverkats starkt av dem, och att kroppen bär med sig spår av dem i cellminnena som gör att vissa erinranden och hågkomster blir särskilt plågsamma och uppenbara. Dessa minnen är en form av helvete, för de klargör sårbarheten i illusionen och hur starkt kroppen tar upp smärtsamma upplevelser. Dessa lagras i kroppen och aktiverar smärtkroppen som livnär sig genom lidande och suger till sig detta automatiskt.

En ackumulation av smärtsamma minnen kan innebära ärr och handikapp som kan vara osynliga för omvärlden, men tunga att bära för de innehåller också en kärna av kosmiskt medvetande och det kollektiva minnet av övergrepp och förtryck. Ingen smärtkropp är en isolerad företeelse utan hänger alltid ihop med universum och dess smärtvågor. Därför, när den individuella smärtan smälter ihop med den kosmiska uppstår tryckvågor av energi som har en enorm kraft, och som kan dröja sig kvar i liv efter liv och upplevas som mycket efterhängsna – praktiskt omöjliga att bli av med.

Helvetet är smärtan som består. Helvetet är att förstå att mänsklighetens historia är plåga och lidande, och att hela skapelsen suckar efter befrielse och kommer att göra så tills befrielsen inträder.

Det är därför änglar inträder i den nya tidsåldern, för att med sin egen smärta påminna er alla om vad ni orsakat varandra.

Inget lidande uppenbarar sig utan orsak. Allt i kosmos följer lagarna om orsak och verkan. Lidandet manifesteras för att ni ska finna lösningen – nyckeln – till suckarna, begären och allt som är otillfredsställt i era själar.

Änglar manifesterar sitt lidande för att påminna er om helandets under. Inget lidande finns som inte kan helas i egen kraft. Ni behöver inga läkare, inga helbrägdagörare, inga shamaner längre – var och en kan och ska bota sig själv. Det ni kallar sjukdom är starka fält av sår, som dras fram genom att minnas er egen och andra människors historia. Eftersom kosmos följer ett bestämt förlopp har er historia följt ett alldeles särskilt mönster i en speciell takt – och detta är hemligheten som håller på att uppenbaras för er, för ni förstår att allt ert lidande och det ni gått igenom endast har ett syfte: att ni alla ska förenas i evig frid och kärlek. Det finns inget högre än detta.