När mamma har druckit vin lagar hon inte mat

av Sara Lind

Kartonnage - 144 sidor

Joel funderar på drastiska lösningar för att hjälpa sin mamma. Han är övertygad om att det är han som är orsaken till hennes alkoholmissbruk. Han vill att hans mamma skall vara som andra mammor, som inte dricker sig fulla. Joel bär en ständig orosklump i sin mage. Oron över att inte veta om mamma är nykter eller inte, oron när mamma inte är nykter och han inte vet vad som kommer att hända.

Men Joel är inte ensam. När mamma inte räcker till finns det andra som bryr sig. Joel finner också stöd och tröst i naturen.

"Det är en finstämd bok om ett barns rädslor, övergivenhet och utsatthet. Den berättar om Joel och hans svåra situation på ett naket men ändå kärleksfullt sätt. Genom hela boken går en tråd av värme, omtanke och inte minst hopp. "Man får gråta", säger ett av barnen. Boken är mycket berörande.

Jag kan inte släppa Joel ens när det står slut i boken. Han tar tag i något inom mig, puffar på mig och uppmuntrar mig att vara modig nog att känna det jag känner och våga ge uttryck för det."

Lill Andersson
Energiterapeut

Pressinfo:

Recension från Bibliotekstjänst:

Publicerat i BTJ-häfte nr 19, 2015

Lektör Ulla Britt Westelius

" Texten är lättillgänglig, korta meningar och rader med frekvent igenkännbar vardaglig dialog. Att följa Joel och läsa om hans upplevelser kan vara början till hjälp för något barn i liknande situation, kanske som ett slags identifikation och stöd. När mamma druckit vin lagar hon inte mat kan läsas på egen hand, men passar också att, med en kreativ och positiv ledare efter läsning, bearbetas i grupp. Här presenteras förslag "att prata om" till varje kapitel med utgångspunkt vad Joel just upplevt, känt och tröstats av. Eller kan boken hitta till en vuxenläsare som ensam eller i grupp känner igen sig och tänker: Är jag som Joels mamma?"

Utdrag ur boken "När mamma har druckit vin lagar hon inte mat":

Kapitel 1

Ni som har läst boken om Amandus har redan hört talas om Joel. Joel är en liten kille, som nyss har fyllt sju år och går i första klass. Joel och Amandus träffades på dagis och de har varit bästa kompisar sedan dess. Joel bor tillsammans med sin mamma och pappa. Han har en storasyster också, som är sjutton år och heter Johanna. Men hon bor inte tillsammans med dem.

Joel och Johanna är halvsyskon. Det heter så när man inte har samma mamma och pappa. Joel och Johanna har samma mamma men inte samma pappa. Johanna bor hos sin pappa. Det tycker Joel är ganska tråkigt för det känns nästan inte som om de är syskon.

Joel har en hemlig kompis också. Det är en kompis som bara han vet om och som är lika gammal som han. Han bor i ett träd. Joel kan höra honom viska: "Joel, Joel." Det låter som vindens sus. Joel kallar honom Pojken i Trädet. Han kan se trädet från fönstret i sitt rum. När han är ledsen tänker han att han följer med Pojken in i trädet. Då är han också osynlig. Då hör han nästan inte när mamma skriker och pappa blir arg. Om han håller händerna för öronen är det lättare att bli osynlig.

När det blir så här brukar Ludde komma och sätta sig nära Joel. Ludde är en hund. Han är brun och har mjuk och lockig päls. Han är ingen speciell ras för han har flera olika raser i sig. Pappa säger att det är pudel i honom. Om man blandar olika sorter får man en ny sort. Ludde är en ny sort. En egen sort. När Joel och Ludde leker och springer i trädgården fladdrar öronen och står rätt ut. Joel tycker han är den finaste och snällaste hunden som finns.